Idag fick jag minst tusen vuxenpoäng, tror jag, i hela fyrtio minuter. Jag körde min alldeles egna bil från Märsta till Uppsala, till den parkeringsplats som jag blivit lovad att använda till fredag. På ena sidan stod en liten röd Honda Civic. På andra sidan stod – och står fortfarande – pizzerian. Bilen är en Volvo Amazon -67, och saknar annan servo än ren muskelkraft. Efter tio minuter hade mina vuxenpoäng svettats ut genom porerna och jag var tvungen att kliva ur och ta en cig innan jag kunde fortsätta min manöver ”backa-köra framåt-backa-köra framåt, under våldsamt rattande”. Till sist gav jag upp – bilen stod något sånär på plats, bortsett från att en eventuell passagerare i Hondan inte hade kunnat ta sig in i bilen – och släpade mig upp i lägenheten för att messa Jörgen och be om hjälp. Heja mig!

Nu ska det väl sägas att Jörgen hade full förståelse för mitt dilemma. Efter en kväll vid Ulva Kvarn (caféet stängt), Gamla Uppsala (caféet stängt) och Börje Tull (Sibyllahaket öppet!) i glödande kvällssol, ställde han bilen bättre på plats.

Jag trodde bilen skulle få heta Henry. Nu inser jag ju att hon heter Grace. Amazon(ing) Grace.