Jodå, jag lever och har det bra. Vi är mitt i pesach-veckan och det besvärligaste är väl bristen på bröd. Man äter inte bröd under pesach, och jag kan förvisso gå bort till närmaste muslimska affär och handla men det har ju lite andra implikationer också. De flesta caféer är till exempel stängda i de judiska delarna. (Jag väntar fortfarande på det där perspektivet jag skulle få, men mina i-landsproblem är lika irriterande som vanligt.)

På fritiden har jag tagit på mig ett hyfsat stort översättningsjobb och sitter just nu och funderar på hur jag ska översätta ”facts on the ground”, ”sequence principle” och ”prison-writ-large”. Alla förslag mottages tacksamt (jag vet att det är kontextbundet, men om nån erbjuder sig kan jag maila över sammanhanget). Det är rent löjligt vad svårt det är att översätta engelsk text till god svenska, trots att jag vet vad varje ord betyder.

Morgonen har som vanligt spenderats i Betlehems säkerhetskontroll, där det högtiden till ära är stängt. Man tar sig igenom om man har tillstånd för sjukhusbesök eller något speciellt arbete, och tydligen kan även vissa kristna få tillstånd för att besöka Jerusalem över påsken, med huvudsakligen ska arabiskt folk stanna hemma på västbanken när judar och kristna västerlänningar firar.

På DCO pratade vi med en man som hade grekiska gäster hos sig och gärna ville ta med dem och frun till den heliga staden. Han och grekerna gick bra, men inte frun. Som vanligt är det oklart varför. En annan kvinna fick tillstånd för att vistas i Jerusalem i två dar. Och det hade ju varit jättebra om hon inte hade bott där med sin man och sina barn.

”She’s illegal even in her own bed” som en av mina tanter lakoniskt uttryckte det.

Om tio dagar åker jag hem. Det känns väldigt underligt.